Hiss och Diss - utrustning

- Benskydd som de här under (Veredus). Ruskigt snygga, men tvivelaktigt behagliga för hästen. Remmarna gör skydden estetiskt bättre, men komfortabelt kan det inte vara särskilt bekvämt. Spänner man tillräckligt löst för att remmarna inte ska vara obekvämta, så glider skyddet. Spänner man tillräckligt hårt för att hålla skyddet på plats, då stoppas blodtillförseln och ett större eller mindre obehag uppstår garranterat. Jag har aldrig sett en häst med benskydd av denna typ som sitter på ett sätt som ser trevligt ut. Diss till benskydd med smala remmar. 
 



- Flätade tyglar.. mina ögon tåras och det är inte av lycka. Kanske det mest ocharmerande man som ryttare kan placera på sitt träns, haha. Diss. 
 
 
- Benlindor som har fleece inuti och elastiskt material på utsidan - det hissar jag. 100% fleece i all ära men det är fan hopplöst vid minsta antydan till regn eller vatten. Fleece blir bara tungt och kladdigt. Med några varv elastiskt utanpå så är regn och lerproblemet så gott som bortblåst! 
 
 
- Ogilvy Pad, kanske min bästa investering so far (materiellt). De kanske inte är supervackra att vila ögat på, men efter att man haft en under sadeln kan man utan tvekan se förbi dess yttre skavanker. HISS!
 
 
- Tvådelat pessoabett, behöver jag ens säga mer? Ett obarmhärtigt, förädiskt skitbett är vad det är, och att amatörer rider på bettet skriker okunskap och total brist på empati. DISS.
 
 
 
- Dom här gamla pärlorna, Charles Owen. Utan tvekan den enligt mig stiligaste hjälmen på hela marknaden. Alla som bär en sådan hjälm ser betydligt mycket proprare ut än vad de skulle gjort i en annan hjälm. När jag skulle köpa en ny stod det mellan denna och Samshiled, men eftersom jag är en sucker för nytt så blev det trots allt en Samshiled (och ja jag är nöjd med det). HISS till Charles Owen. 
2014-10-24 - 12:04:03

And these are crimes for which the world shows little pity

C och jag diskuterade det där med skitsnack, och vad folk egentligen säger om just mig. Egentligen tror jag att jag har en ganska bra uppfattning om vad det är människor irriterar sig på, och det skiljer sig ganska mycket från Jönköping till Malmö, skulle jag tro



Sen dag ett här i Småland har jag varit medveten om att jag kommer från en annan planet. En planet där pengar i jämförelse saknar värde, där handlingar är av stor betydelse och där service är viktigt. Sannignen att säga så har det från min sida varit tafatta försök att smälta in, men idag, nästan två år senare, börjar jag formas om. Eller kanske mer vänja mig.
 
Jag har blivit sedd som bortskämd, divig, uppblåst och fin i kanten från första början. Jag hoppas när jag skriver det här att Malmö skrattar rakt ut, för i den miljö där jag växte upp var jag varken divan, fin i kanten eller uppblåst. Där smälte jag in i mängden, med normalstora krav, normaldyra kläder, normalmycket attityd. Mina vänner, grannar, klasskompisar och stallkompisar från stan har formats av samma samhälle, klass och typ av föräldrar som jag, och ytligt har det gjort oss nästan identiska. Därför blev det frontalkrock när jag mötte Småland. Det sa bara bam, trots att jag försökte svänga undan. Och utan att jag visste ordet av så var jag fin i kanten, förmer, svårflörtad... you name it, och kanske har de lite rätt.
 
I jämförelse med många här så är jag materiellt bortskämd (kanske handlingsmässigt också). Kanske är min attityd snäppet divigare än standardsmålänningens. Kanske är jag fin i kanten, och uppblåst som tycker att fibersand och Lexington är självklarheter. Fast det många glömmer, väljer att se förbi eller helt enkelt missar, är att jag själv, personligen, inte lägger någon värdering i klädmärken eller ridbaneunderlag. Jag kommer garranterat att påtala att underlaget är dåligt, men inte för att jag själv tycker att just jag borde få bättre, utan för att jag är ovan vid pissunderlag (var ovan vid pissunderlag?) och för att dåligt underlag är något man har rätten att kommentera i min värld, haha. Lika väl som jag garranterat kommer att nicka uppskattande åt en färgsprakande hinderpark eller en vacker klänning. 

 
Det är de punkter som utgör skitsnack om mig i Småland, det är jag så gott som säker på, och trots att jag verkligen förstår varför folk här känner behovet av att irritera sig på just det, så förstår jag det absolut inte. Det är ju så jävla...ytligt? Fine att uppblåsthet är ett förbaskat ocharmigt personlighetsdrag, men vad baserar ni uppblåstheten på? Att jag är van vid "bättre standard"? Then go fuck yourself, för jag valde att flytta hit, och valde därmed bort det ni tror att jag desperat eftersträvar. ;) 
 
Det folk irriterar sig på hemma i stan, däremot, det kan jag själv relatera till på ett helt annat sätt. Låt mig lista punkterna som får Malmö att viska mitt namn (HAHAHA)
a) Jag tror att mina åsikter är så jävla intressanta
b) Jag är stressad, lättirriterad och bitchig om någon avbryter mitt heliga stressande
c) Jag flyttar omkring och tror att livet ska lösa sig
d) Jag tror att jag är något jävla ryttarproffs.
 
Säga vad man vill, men jag förstår Malmö SÅ mycket mer än Småland, kanske för att jag är en av dem. Jag bloggar för att jag vet (eller tror?) att folk verkligen vill höra vad jag har att säga.  Jag är stressad och onekligen fantastisk snabb i käften när tillfället kräver (eller inte kräver) det. Jag har farit omkring i någon slags desperat jakt på lugnt (not the way to go), och visst kan jag ge intrycket av att leva helt i min egen hästvärld där jag är bäst (fast jag kan lova er att den världen är något ni skapat och inte jag - så hatpunkt D är den enda jag faktiskt tänker förneka). ;) 
 
Vart det här inlägget ska leda eller sluta har jag ännu inte tänkt ut. Kanske ville jag mest reda ut varför folk ogillar mig - jag är ju patetiskt obekväm med att människor inte tycker att jag är trevlig. Kanske ville jag bara ge smålands snåla kärringar en fet käftsmäll för deras påtagliga ytlighet och deras (i mitt tycke) felaktiga sätt att bedöma en människa. Förmodligen är jag inte större än att ha det sista förslaget som anledning, haha. Godkväll kära småland, stockholm, malmö och övriga sverige. Ikväll önskar jag att haters kommenterar varför just de hatar mig, mest så att jag vet. Att veta är bra, då kan man förneka, ändra eller ignorera. ;) 



(För att undvika misstag: jag menar inte att det är ofattbart eller konstigt att folk irriterar sig på mig, tvärt om. Däremot tycker jag att orsakerna ibland är tvivelaktiga, haha). 
 
 
2014-10-23 - 20:45:29

FRÅGESTUND

I stunder av inläggskris kör jag en sann klassiker - frågetsund! Det in sig innebär att jag får två inlägg som kräver minimalt av min hjärna; dels detta, men också ett där jag ger svar på de frågor som ev dyker upp. Så, fråga på, så att jag kan dela upp det i flera delar och snika till mig ytterligare gratisinlägg den vägen. ;) 
 
 
 
 
 
2014-10-23 - 19:56:21

Visste ni att...

...jag måste äta något godis/sött för att bli mätt i mer än fem minuter? Jag kan äta värsta brakmåltiden, men avslutar jag inte med att käka colanappar eller något annat godisaktigt så är jag verkligen inte mätt i mer än 5-10 minuter. 
 
...jag däremot kan bli mätt i flera timmar av att käka lite godis. Eh? Därmed kan jag också dementera att fibrer och råg håller en mätt länge, socker och fett ska det vara! 
 
...iPhone är det sämsta möget ever men jag skulle aldrig någonsin byta ut den mot Samsung eller annat? det må vara crap i fint fodral, men jag är en typisk apple-kund; jag nöjer mig med fancy utsida och coola funktioner som man aldrig någonsin använder. 
 
...katt är mitt favoritdjur? Därefter följer häst, och efter häst är det ett enormt gap tills nästa djur kommer. Kanske är nästa djur hund, fast jag gillar inte hundar. Bara hundar jag känner. ;) 
 
...jag varje dag svämmar över av lycka när jag ägnar en tanke åt Lus? Han är så viktig i mitt liv att jag aldrig någonsin skulle kunna förklara för någon som inte upplevt samma överväldigande känsla. 
 
...jag är sjukt bra på sällskapsspelet "med andra ord"? En meningslösare talang har jag sällan skådat i mitt liv, hahaha. 
 
 
2014-10-23 - 19:13:13

Jorå så att eeeh...

Mer än ett dygn har passerat sen jag öppnade datorn sist, nästan två, faktiskt. Jag har ägnat kvällarna åt att spela sällskapsspel med hela gänget djurparkspassare, och säga vad man vill om gammalmodigheter såsom Alias och Uno, men det är betydligt roligare än att blogga. Faktiskt. ;) 
 
Lus och jag har idag avverkat ett så förbannat bra pass på ridbanan (woho, den är användbar!) och imorgon beger vi oss till Lasseträning. Därefter blir det ännu ett dressyrpass, för att sedan prova vingarna i Jönköping morgonen därpå. Ses vi där, på JFK? 
 

Coolingfrida och jag rockade galoppbanan hos Zetterman en sommardag. 
 
2014-10-23 - 18:55:50

Zombie-P är på G


Hittade den på min säng igår. HAHAHA 
2014-10-23 - 10:15:02

.





HAHHAHAHA bloggrape från cattis 
2014-10-22 - 22:27:06

Onsdag

Startade dagen ytterligare en timme i förväg för att slippa stressa, och walla, dagen har flutit så bra att jag har två minuter över för att blogga. Jag ogillar verkligen att stressa i stallet, oavsett om det gäller att borsta hästen, mocka boxen eller sadla. Effektivitet är bra, men stress tar bort hela mysfaktorn och idyllbilden av hästägandet, och därför är tiden jag ger Lus helig. Det är min dyrbaraste tid på dagen, och min bäst spenderade egentid; egentiden som jag delar med honom.
 
Till helgen blir det ordning på såväl bloggande som gården igen. Om 48 timmar är mamma och Peter hemma, hästarna är nyskodda och Winnie har fått sitt livs längsta och mest genomgående rykt. Då rullar hästlivet som vanligt igen, och kanske har jag även lyckats trimma på banan - det blev inte av idag, haha. Vaknade till regn och rusk tidigt i morse och begav mig istället iklädd tusen reflexer ut på grusvägarna i samma sekund som dagsljuset var tillräckligt för att man skulle se hästens öron från sadeln. Lus var, även idag, jätteduktig. Och nu skriker och galer någon utanför, dags att försöka lokalisera ljudet och se vad som händer. Herrå. 
 
Paparazzo
 
 
2014-10-22 - 10:21:58