Grattis på födelsedagen, älskade mamma

Idag fyller min mamma år. Den viktigaste personen i mitt liv. 
 
Min mamma kör mig och mina hästar land och rike runt. Hon står ut med mitt gnäll och min besviklse, och delar min glädje och lycka. Hon skäller på mig och älskar vem jag är i en salig röra. Uppfostrar mig med att hota att sälja hästen (som jag f.ö. äger) än idag, när jag är vuxen (och det funkar än, jag lyder).
 
Det här är så svårt att skriva, för hur beskriver man den som givit en allt? Som ägnar stora delar av sina dagar åt att hjälpa mig att leva mina till 100%? Hon är min hästskötare, chaufför, mentala coach, sparbank, bollplank, bästa vän och framförallt, min mamma. Det finns inga andra ord att beskriva det med. Hon är min mamma. Idag ett år äldre än igår enligt papper, men ändå samma hystriskt skrattande, kattälskande, är-hästen-dum-så-prova-att-klappa-den-snäll-tänkande mamma som hellre åker på vildmarksritt än att sitta på någon lam middag med finvin. När jag är i hennes ålder, när jag är någons mamma, ska jag vara som hon. En levande person som klappar hästarna snälla och skämmer bort katten så till den milda grad att Dudley Dursley verkar sofistikerad. <3
 
Och när jag ändå pratar om min mamma, låt mig citera henne: 
 
Vi kör förbi ett kalhygge där det finns två miljoner stugor som nu syns från vägen pga att de fällt alla träden. Synen är minst sagt sorglig. 
Jag: Damn vad fult.
Mamma: Ja det ser ut som Staffanstorp...
 
(Staffanstorp = förort till Malmö)
 

Mamma, jag och den brutalt bortskämda katten, Sigge <3
 
 

Den lilla staden fick knappt ett farväl

Vilken jäääävla dag (som tack och lov avslutades på topp). 
 
1. Första hästen (Lus) går bra, men jag kan inte få honom rak i kroppen och jag blir tokig, mest på mig själv men också en smula på honom, höhö. 
 
2. Dino har rullat fast. Mamma och Peter räddar honom. Bestämmer mig för att rida stoet först så att han hinner vila upp sig.
 
3. Kan inte fånga stoet. 
 
4. Kan fortfarande inte fånga stoet.
 
5. Stoet hatar mig och allt jag försöker locka henne med. 
 
6. Stoet hatar mig, mamma och allt vi försöker locka henne med.
 
7. Mamma och jag börjar bråka.
 
8. Rider Dino istället (gick bra).
 
9. Kan inte fånga stoet.
 
10. Tar hjälp av ALLA i stallet, kan inte fånga stoet ändå.
 
11. Sto hoppar över staketet in i fel hage.
 
12. Bygger en provisorisk lång av linor in i en box och motar in stoet som till sitt stora förtret känner sig besegrad.
 
13. Förtränger flera timmars ilska och rider ett stenhårt dressyrpass på stoet (växlade mellan att kännas kanon och katapult, haha). 
 
14. Inser att klockan är ca två timmar mer än planerat, gör om alla planer.
 
15. Försöker ringa Telia för att säga upp mitt abbonnemang, samtal bryts 6 ggr. 
 
16. Åker in till Teliabutiken för att säga upp mitt abbonnemang, för att 1h senare teckna ett nytt - hos Telia. Igen.
 
17. Ska få min nya, hela telefon. Har glömt körkort och kan ej legitimera mig. Synd, tack och hej kom tillbaka imorgon.
 
18. Köper ny dator. Väljer den enda i hela jävla butiken som de inte har hemma. Måste hämta den på tisdag.
 
19. Har en fantastisk middag på Piren med mamma, Peter och "farmor". Vättern är svårslaget vacker och livet återgick till hanterbart, och långt om länge kändes Jönköping som mitt. Eller som att jag passade in, snarare. Kanske för att Vättern kändes som havet och för att fiskmåsarna var fina mot den blåvita bakgrunden.  
 

Mamma och jag. <3
 
Hade jag haft min nya telefon hade fotot troligtvis varit av betydligt vackrare färger, för min nuvarande telefons kamera lämnar en del övrigt att önska.. 
 

Hoppfilm - Maggan

Hoppträning (utan tränaren) på Maggan - dock med hennes riktiga ryttare/ägare på plats för coaching! Kort och gott: jag känner verkligen var och när jag brister, men Maggan ställer upp som tusan och kör ba kör. Är helt ordlös - jag rider kasst mot ett räcke på 130cm (kommer väldigt nära, språnget finns med på film) och hästen bara skuttar över som ingenting. Wow. 
 
På film finns också det enda som gick rent åt skogen - jag kände redan på galoppsprång två att den tänkta distansen på fem korta går åt skogen, men trots det red jag vidare helt passivt på mina fem och kraschade den stackars hästen i kombinationen. Schysst, Blomqvist. Hur som helst - en superkul häst att hoppa och hon kommer verkligen att utveckla mig som ryttare! Och viktigast av allt, vi har kul tillsammans. Vi kommer överens. Det är väl det viktigaste av allt när man beblandar sig med ston. ;)
 
Framför allt inser jag när jag ser filmen att jag inte behöver följa henne så hysteriskt mycket även om hinderna är lite större. Hon kräver ingen gigantisk eftergift, så det är mer störande än givande för henne att jag går med som om hon var Lus/som om hon hoppade 150. Bara att träna vidare!
 

You're so damn hard to please, we gotta kill this switch

Dagen har gått i ett med duktiga hästar och avslutningsvis jobb. Lus och jag lydnadshoppade med fokus på att ha honom rak = mission impossible. Duktig dock som inte sparkade bommar omkring sig utan ansträngde sig för att ta med sig alla fyra tassar över varje bom. <3
 
Dino gick på upptäcktsfärd över bron och gjorde det han gör bäst: springer rakt fram med spetsade öron och luggen på sne. Maggan och jag var iväg och hoppade tillsammans med hennes ägare, men det förtjänar ett helt eget inlägg. Egentligen skulle jag och Lus ha åkt iväg och hoppat för tränare både idag och igår, men tyvärr blir det inte så. Jag är genuint genombesviken, haha. Vill bara komma igåååång, och det gör man på riktigt efter feedback. 
 
Anyway, en Maggan-film är på G och imorgon ska jag byta min dator och köpa en ny telefon  och införskaffa födelsedagspresenter och bla bla bla. Avslutar dagen på piren med stallgänget. <3
 
(Omg. Har alltså gjort två hjärtan (<3) i detta inlägg. Vem är jag ens..?)
 

Maggan


Dino
 
Lus haha <3
 

LIVET I SKYRUP - I FALSTERBO

MEN jag har ju glömt att dela vår Falsterbofilm! Venne vad jag ska säga mer än att jag känner mig blessed som har vänner som dessa. I do. <3
 

Three years down the line of being on an endless world tour

 
Har spenderat större delen av dagen på en luftmadrass i sjön. Övriga timmar på hästryggen. Hittat en sadel som ligger relatvit skitbra på min svarta häst. Synd att den inte var till salu, men tur att det var en Butet. Kanske kan få köpa den om jag är snäll. Eller om jag rånar en bank. Eller sätter mig strategiskt utanför Ica och ber folk att sponsra min sadel-satsning pga är student och har levt över mina tillgångar sen den dagen jag lämnade Skåne för det var ca den dagen jag började leva på mina egna tillgångar och inte min familjs. Lol. Och så har jag kommit på att jag vill ha blonda slingor och inte mörkare hår. 
 
Det kändes underbart att rida mina hästar igen och Maggan skuttade super över små kryss. Insåg i samma veva att mitt öga är utmärkt - problemet sitter i att min egen häst inte är tillräckligt välriden för att kunna ridas till det avstånd jag faktiskt ser. Bra - då har vi något att bita i. 
 
Mamma tyckte jag skulle åka till Halmstad och bada i havet och jag höll med och var jätteglad tills jag insåg att idag var sista soldagen på en evighet och sen är det höst och 10 grader och löv överallt. Får en klassisk höstdepression av bara tanken och väljer därmed att sluta tänka för ikväll. Godnatt! 

Man måste rida en välstammad topphäst också

Vaknade och insåg hur många tolkat gårdagens inlägg. Eller tolkat och tolkat, snarare hur folk tänkt kring gårdagens inlägg. Jag vill mest bara påpeka att även om man köper en väldigt välutbildad häst med fet meritlista, så måste man kämpa, träna och lägga energi för att nå framgångar i någon längre utsträckning. Skillnaden som jag ville påpeka var att det ger utdelning att träna och kämpa på en sån häst. Gör du hyffsat rätt är ni sannolikt felfria, lixom. När folk skriver att de som köper fina hästar inte behöver jobba för framgångarna kan jag inte riktigt hålla med. Det behöver dem visst - för en bra häst behöver också ridas. Just sayin. 
 
Sen kan jag hålla med om att det är en större bedrift att hoppa 120cm felfritt med Lus än med förra veckans SM-vinnare, men å andra sidan krävs det helt andra kunskaper och skills för att hålla förra veckans SM-vinnare på en den höga nivån ett längre tag. Allt har sina för och nackdelar. Ingen blame:ar mig för att gå in och riva halva banan. Går SM-hästen in och river eller stannar, däremot, kan man (visserligen med all rätt, men trots allt tyvärr) vara säker på att folk pratar bakom ryggen på den nya ryttaren, "oj vad hon överköpt sig, he he..".
 
<3

You sure been messing with my mind

I mitten av augusti kommer Emma Tegler hit med stora kameran för att fota mig och några andra ekipage som vill ha toppklassbilder. Funderar på att lura upp Amanda tills dess, för jag vill ha vanliga kompis-bilder också. Bilder där vi bara hänger. För att jag vill ha en stor fet bild av oss någonstans i min lägenhet. I dagsläget har jag bara en - en som är crazy rolig men inte av så hög kvalité - den är från Flum Rider på Liseberg, haha. 
 
Ska bli kul att fota ett litet gäng när Emma kommer. Även om alla inte kan rida samtidigt så kan man nog få några härliga bilder tillsammans - och sånna bilder är av någon anledning alltid lite härligare att titta på. Eller är det bara jag?! 
 

Sist jag var huvudobjekt i en fotografering vaknade jag dock med den där finnen mitt i pannan. Tajming at it´s finest...